Tänkte rida barbacka idag, men efter ett par varvs trav ångrade jag mig. Hade nästan halkat av 5 gånger då redan. Så jag skrittade iväg till stallet och spände sadeln på henne istället.
Gud vad hon funkade bra idag. Jag testade först att rida henne med lösa tyglar. Men efter en stund verkade det som att hon sökte mer stöd än vad jag gav. Så därför började jag stöda mer på tyglarna och kortade dem lite mer. Och det gjorde henne till en helt annan häst. Hon började söka sig neråt, och lyfte ryggen och jobbade på något otroligt. Jag har aldrig lyckats åstadkomma att en häst går så fint med mig utan hjälp från någon som berättar för mig hur jag ska göra. Nu kändes det som om jag faktiskt red! Och hon gillar verkligen sitt hackamore, och fat det är ett relativt skarpt bett kräver hon mycket stöd i "munnen". (Vilket inte är munnen men.. mulen? näsan? nedre delen av huvudet där bettet ligger?) Sumerar upp det: NÖJD!
Bilder från morgonens hagutsläpp.
 |
| Here's my number, so call me maybe.. |
 |
| Linnie's morgonsyssla |
 |
| Pepsie's morgonsyssla |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar