Kiwipaj

Känns det inte lite väl bittert när hästen nästan travar ifrån dig när du ska fånga den? Så händer det typ alltid nu. Första tanken i huvudet är ju alltid; denna häst tycker inte om mig och vill inte umgås med mig, därför springer den ifrån mig. 

Jag får verkligen hoppas att det hör till "testa nya ryttaren"-fasonerna. Jag kan nog erkänna att ibland blir det lite av en fight när vi rider. Ibland stretar hon och vill tvärtom det jag vill. Och tyvärr har jag bara haft väldigt härdade hästar så tyvärr (jag vet att det inte alltid är rätt) är jag ganska hårdhänt och det bara kommer av sig självt. Min kropp är ännu lite programmerad som Timi-ryttare.

En annan sak som jag filosoferar över är det att hon drar emot, lägger nästan nosen i marken ibland när jag försöker sakta henne. Det gör hon bara när man har bett i munnen, kan det månne vara för att hon är så ovan med bettet? Hon kanske måste vänja sig litegrann. Jag ska försöka att rida med endast bett nu i en vecka och se hur det blir. Självklart stretar hon inte hela tiden, men hon kan få vissa "ryck" när hon sätter av i värsta snabba slängtraven och då måste man faktiskt ta lite i tyglarna för att få henne att lugna ner sig lite och då blir det dragkamp!

Jag red lite i Överesse skolas ishockey rink idag. Vet inte ens om det är tillåtet, men jag bryr mig hur som helst inte. Måste bara meddela om att då var underlaget perfekt. Lite sandigt och lagom hårt. Då gick hon perfekt hon också. Längtar så jag kan gå och dö tills pappa hjälper mig att fixa en liten hemmagjord ridplan här hos oss också.

- Glad matte!