Bråkig häst

Man blir ju bara för ledsen när hästen bråkar. Idag var jag så ledsen så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag förlorade nog mig själv lite då.

Efter halva ridturen började hon stanna, och hon stannade och stannade. Jag försökte rygga, men hon stod som en staty. jag kunde svänga hennes hals i 180 grader alla möjliga vägar, jag kunna knycka och skänkla och dra tills svetten rann ur mig, men hon tog inte ett steg. Jag var då vid Fors-gers, vid ridplanen där, så jag smsade att någon skulle komma ut och hjälpa mig att få fram henne, för jag känner att om jag stiger av, så har jag gett upp. Vi försökte med mutor att få in henne på planen, det gick nog någotsånär efter en stund. Men redan då var jag på bristningsgränsen till tårar eftersom hon stannat och bråkat redan innan att per gånger. Efter det så skrittade vi hem och jag försökte hålla mig sansad. Men så fort jag hoppade av bröt helvetet lös. Jag förlorade kontrollen över kropp och sinne. Slog, skrek och sprakade på allt som var i närheten. Tyvärr så tror jag att jag fick in et litet slag på hästen också, och jag skäms ögonen ur mig över det. Nu i efterhand så bränner ordet djurplågare i mitt huvud...

Till alla som aldrig upplevt ett depressionsanfall. Det är inget att leka med. Det är mörkt inombords. Och man känner sig sämst, man känner som om man inte har något mer här i världen att göra. För mig stimuleras det då jag blir ledsen, jag blir bara mer och mer ledsen tills jag inte kan behärska mig längre.

Som tur var så försvinner det oftast efter ca. 10 minuter och jag börjar känna mig normal igen, då har all ledsenhet runnit av mig och jag kan tänka positivare igen. Vilket jag också kan göra nu, angående pollen. Det blir att stoppa lite godisbitar i fickan.

Om någon ännu skulle ha något tips angående hennes stoppning så tipsa på. Detta kommer att låta skitdåligt i mångas öron, men jag blir väldigt uppstressad på tips som att lära känna henne från marken och horsemanship och sånt. Jag har inget emot träning på marken, men jag tycker att man behöver inte träna på marken för att kunna få sin häst att gå framåt. Ridskoleryttare gör aldrig det, och deras ridskoleponnyer går fram, så varför skulle inte min arab kunna göra samma sak utan horsemanship?

Nu har jag skrivit av mig, och jag skulle verkligen önska att jag kunde vakna upp imorgon utan några som helst problem med min häst.