Kiwipaj

Sitter och grubblar över livet. Ibland kan det kännas lätt, som att flyga och hoppa över regnbågar på rosa luddiga moln.. ungefär. Men så hoppar det på ett par sekunder till helvetets gravkammare. Det kunde gå lite mer smooth och jämna ut sig en aning.

Jag har så mycket, som jag inte vill dela med mig av offentligt som jag skulle vilja ändra på, göra om, eller få ogjort. Jag undrar om andra vet vad jag pratar om? Det är som om jag står i en korsning och det finns många olika vägar att välja. Och på ett eller annat sätt skulle jag vilja testa allihop på samma gång, men det går ju inte, så jag måste välja en, och då har jag ibland valt totalt fel, ibland rätt.

Jag gillar att skriva ut känslorna någonstans, det gör allt mycket lättare. Men det är så svårt att få det utförklarat på ett bra sätt. Önskar ofta att jag var någon annan, någon som inte hade lika mycket problem som jag har. Dock så har ju varje människa sina egna problem mer eller mindre. Men i mitt huvud verkar just mina problem vara tusen gånger större än alla andras.

Kanske skulle det vara bäst att sova på saken och hoppas att jag vaknar upp med ett smile imorgon!!