Svar på tal

Tänkte ge svar i inläggsform eftersom svaret troligen skulle bli ganska långt.

Jag ska försöka förklara utan att folk tycker illa om mig.

Jag skulle inte kalla mig själv aggressiv. Jag har sett värre, mycket värre, till och med på min egna Pepsie.

Jag tänker så här, att om hästen inte lyder mig, på grund av dumhet, på grund av att den helt enkelt är lat eller envis. Så då säger jag till på skarpen. Jag lägger alltså till spöet. Nu kan jag inte påstå att jag petar litegrann bara, jag har testat, inte den blekaste effekt. Man måste lägga till lite hårdare på Pepsie för hon är så förbannat envis, och jag tänker vara envisare. Självklart slår jag inte allt vad jag orkar. Men jag petar inte heller. Detta har jag också blivit tillsagd att göra, säga till på skarpen alltså. Av andra hästmännsikor och vänner.

Tar som exempel när Pepsie stannar mitt ute på en ridtur för att hon helt enkelt inte vill mer. Inte sitter jag där och klämmer lite oskyldigt med skänklarna och smackar. Jag lägger spö på, så att hon säkert vet vem som bestämmer, för annars är hon ju bossen, inte jag.

Jag har aldrig ridit med sporrar. Jag äger ett par askorta, men har inte använt dom en enda gång på Pepsie (tror jag).

Nu har jag förklarat spöet och sporrarna, tyglarna är lite mer komplicerat eftersom Pepsie har en tendens att skjuta ut nosen och dra tyglarna ut händerna på mig. Det är också något hon gör utav dumhet eftersom munnen är hel och bettet passar bra. Då har jag blivit tillsagd av flera olika personer att hålla tillbaka.

Och ännu en sak, detta händer inte varje gång, långt ifrån, i helhet är Pepsie en väldigt väluppfostrad dam som sällan bråkar något extra.

I kommentaren lät det lite som OM jag gör det. Personen anklagade mig inte, men om, så skulle jag göra det 24/7, varje ridtur, men nej, endast då hon bråkar.

Och jag tror nog att allihopa någon gång har spöat hästen när det bråkat, jag anser att om man sitter och inte gör någonting, då tar ju hästen kommandot, man måste visa vem som bestämmer.

Jag har två saker till att säga. Det är inte bara en gång som jag har kommit ingråtande till Pappa och frågat och frågat honom något i stil med "är jag en djurplågare, jag känner mig som en då jag spöade henne idag då hon bråkade med mig". Alltid när Pepsie bråkar och jag säger till på skarpen med spöt, så känner jag mig grym, väldigt grym.

EN sista sak, jag har depression, jag går på medicin, min stubin är bland de kortaste i världen, så ibland förlorar jag helt enkelt kontrollen.